söndag 30 september 2012

Byte


Douglas - min bil - ska bli utbytt imorron. Till största delen är det bara positivt för "han" har gjort sitt. Rostig som satan och skulle kosta multum att laga upp. Bortsett från dessa angrepp går "han" som en klocka. Alltid pålitlig när man vrider om nyckeln. Så lite trist är det allt. Men ibland måste man gå vidare även om det "bara" handlar om en bil. Jag kan ju faktiskt inte förflytta mig längre än 30 meter utan bil så utan skulle jag bli isolerad och fängslad här hemma. Men värst av allt... beroende av andra. Så nu ska Douglas ersättas av en annan vit bil.

Douglas: Född 1992 och har rullat 29.000 mil, genomrostig, 13 ägare

Den "nya": Född 1998, rullat 9.000 mil, extremt lite rost som inte kommer att finnas kvar när jag får den, 3 ägare, nybesiktigad för ett år framåt

Jag tänker inte städ-städa Douglas för "han" ska ställas av direkt för reparation (good luck). Men "han" ska tömmas. Jisses vad grejer skit jag har i bilen. Så idag kör jag in på bakgården och kör "operation tömning av Douglas" (tur det är nära till soptunna och grovsortering).

Önskar er alla en skön höstsöndag

18 kommentarer:

  1. Hoppas att Doglas hamnar i riktigt goda händer som tar bra hand om han. Hoppas att nya bilen ska vara lika kär och trogen. :)

    Min Olga är oxå född 98. Hon och jag är goda vänner. Kanske för att vi är så lika: reservelar, rostiga, ofta behöver repareras, byta olja eftersom vi båda lider av läckage (hon nånstans i oljeledningen och jag i själva motorn) Så vi verkligen förstår varandra och är riktigt goda vänner!
    ...Fasiken det här blir ett bra blogginlägg! :D

    Ha en fin söndag!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Faktiskt ett riktigt bra inlägg :) Nog för att jag är i dåligt skick men Douglas är det värre med. Åtminstone kostar han mer att ordna till. Jag har frikort till maj nästa år :)

      Radera
  2. Trevlig läsning med kommentarer också:)
    Jag brukar alltid ha lite dåligt samvete när jag byter ut en bil mot en nyare (bättre) Brukar bli väldigt personlig och tacka för att den har skött sig och skött om mig och så...
    Det är ännu ett av livets avslut på något underligt sätt...och sådana blir mer och mer känsliga ju äldre jag blir. Och jag är ju gammal som du vet! :D
    Hur är det förresten med dina ögon?
    KRAM!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har inte hunnit skaffa nåt riktigt starkt förhållande till Douglas så det blir inte så svårt. De tidigare jag haft har fått gå tills de varit skrotfärdiga.

      Ögat... Fått remiss till ögonklin och ska dit den 8:e

      Radera
  3. Bilar och skor är det svårt att byta ut! De blir som en nära kompis. De formar sig efter ens personlighet (läs röv och fötter)
    Vad ska din nya kompis heta?

    Ha en fin höstdag du med ♥
    Skicka gärna tillbaka lite av solen jag skickade dig igår ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns tyvärr inte tillräckligt att skicka.... men några strålar ska jag nog få iväg.

      Har faktiskt inget namn på G

      Radera
  4. JAg kan bli kär i bilar. Låter knäppt, men så är det. Nu har jag ju ingen haft i hushållet sen 1993, men före dess hade vi ett rätt stort antal. Under de fattigaste åren så köpte vi en bil för 1000 kr, körde så länge den gick och sen köpte vi en annan för 1000 kr ( i runda tal ) Min dåvarande fixade på bilarna så de funkade och vi köpte alltid skattade bilar så vi slapp den biten. Minns en Amazonkombi, oh den var fin den, eller egentligen inte för den var ihopplockad av flera olika bilar så den hade lite olika färger, men för mej var den fin. Och så hade den delbar baklucka, perfekt när man skull lasta in barnvagn och matkassar. Tyvärr hade den inga bromsar sista tiden, exet motorbromsade och bromsade med handbromsen, så vi fick ge upp den.
    Den sista bilen vi hade var en Scorpio. Den var som ny när vi köpte den. Den var från - 85, vi köpte den - 90 och den var gubbkörd, servad varje år, kanonbil. Den tvättade jag varje söndag för att lacken skulle klara sej bättre undan saltet ( den stod ju vid sjön hela veckorna ) Jag körde den ofta, trots att jag inget körkort hade, oh den var härlig att köra och härlig att åka i. Lycka till med din nya bil nu, kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min "nya" bil är den dyraste jag ägt och den är inte dyr. Har gjort som du. Billiga köp tills de självdött. Visst är drömmen en fin bil utan rost som inte låter när man kör den men så länge jag tar mig från A till B är jag lycklig ♥

      Radera
  5. Har Douglas gått 29000 mil ska han ha en stor eloge! Det är lite sorgligt att byta bort en trogen bil. Jag stod i fönstret och grät lite när de hämtade makens 245:a som varit den trognaste bil vi haft. Den drog det tunga hästsläpet, bar all hovslagarutrustning + hästskor och var super att köra men till sist orkade den inte mer.
    Lycka till med "Ny"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har "han" tur orkar/kan köparen laga den hemska rosten och sen går han säkert flera mil till. Motorn spinner som en katt ;)

      Radera
  6. Dags för Douglas att gå vidare...Hoppas nu att den nye också kan spinna som en katt =)
    Kram ♥

    SvaraRadera
  7. Vad är den nya av för modell?

    SvaraRadera
  8. Erkänn..liiite roligt blir det allt med en ny bil? ;)
    Vad ska den nya heta då?
    Ett annat av mina släktnamn, kanske ;)
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det kul. Särskilt idag då det regnar och Douglas är bra rostig i golvet :)

      Namn oklart!!! Men ska det bli släktnamn ligger nog Signe bra till

      Radera
  9. Vad skönt att det finns en nygammal på intågande i allafall. Fy för att bli utan bil annars. Lycka till med tömningen. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tömningen satte sina fysiska spår igår men nu är det klart. Idag blir det dubbla leveranser. En ska bort och en annan kommer. Skulle inte klara mig utan bil nu. Kan ju liksom inte gå.

      Radera