tisdag 14 juni 2011

Sista steget på en lång resa

Så var då sista steget taget - urnsättning. Det har varit en lång resa sedan vi fick besked om att pappa hade kort tid kvar. Det var den 15 februari. 16 mars somnade han in stilla & fint hemma med sina nära hos sig. 15 april vacker begravingsgudstjänst, och idag 14 juni, urnsättning. Märkligt vad datumen varit nära varandra. Bara maj månad som saknas.
Vid vackra Mariakapellet mötte vi upp prästen. Vi fick sedan själva hämta urnan och turas om att bära den till gravplatsen. Mycket värdigt. Tillsammans sänkte vi sedan ner urnan varpå prästen välsignade pappas stoft.
Rosorna lade dottern och jag ner tillsammans med urnan & stenen bredvid
Att efteråt åka till Gränsö Slottscafé kändes naturligt. Vackert så det förslår & lugn miljö

Vill även erkänna att det blev en hel del snärtar. Första snärten kom när jag viskade ur mig en kommentar som bara dottern hörde. Då slet hon åt sig min arm och snärtade till rejält . . . vilket jag var värd

22 kommentarer:

  1. Det här var ett inlägg med dubbla känslor. Först tänkte jag på när mamma dog och vi urnsatte henne. Och jag blev sorgsen och kände den starka saknaden efter mamma.
    Men sen kom den senaste bilden och jag kan bara skratta. Förlåt, det var inte meningen att du skulle göra illa dig men en stor eloge till din dotter.

    Du är för härlig!

    Ha en skön kväll!

    SvaraRadera
  2. vad fint det måste ha varit + vädret, faktiskt!
    kram till fina hulda-maja ♥

    SvaraRadera
  3. Klokegård: Känns som om jag kommer få gå omkring med den där gummisnodden LÄÄÄÄNGE med tanke på mina tankar och min ibland för stora käft ;)

    SvaraRadera
  4. .....& jag behöver då ett GÄNG me´ snoddar på BÅDA mina handleder!!!!! ;o)) ;o)) ;o))
    Men ja´ e´ som ja´ e´ & får la´ va´ nöjd att de´ blev som de´ blev när de´ inte blev som de´ skulle!!!!!! *LOL*
    Pöss på da´ sis!!!! Löv U!! <3

    SvaraRadera
  5. Åh, så vackert! Det är märkligt magiskt med datumen <3 Styrkekramar!

    Säger som Klokegård..hrmff .. den sista bilden fick mig oxå att tappa fattningen och skratta till.. *sorry* Den var talande! Måste oxå börja bära gummiband runt handleden! Ha det gött!

    SvaraRadera
  6. Kram till den stunden av dagen då urnan sattes ned.

    Skratt, till den stunden av dagen då snärten utdelades även om jag nu blir ytterst nyfiken på vilka ord som föranledde den =D

    Ha en fin kväll.
    Kram

    SvaraRadera
  7. Hahaha.... ni kan allt få va nyfikna på vad jag sa och tänkte för det går minsann inte för sig att skriva här . . . ifall att !

    Be inte om ursäkt för skratten angående snärtandet . . . finns det nåt som heter glädje så ska vi ägna oss åt det tycker jag. Det är först när dom där förb . . . elaka tankarna kommer som vi ska snärta till oss! Jag har numera gummisnoddar lite här och var . . . ifall att//Kram alla underbara tjejer ♥

    SvaraRadera
  8. helene lindström14 juni 2011 20:41

    du e för underbar min vän!!! vilka fina bilder oså, tänker på er! Vilken fin blogg du har, tänk om jag kunde skaffa en sån fin, men vet inte hur man gör!!! vila i frid Inge, du har haft ett bra liv me fin dotter o son<3

    SvaraRadera
  9. Tack bästa bästa Helene ♥ Jag kan komma en heldag så gör vi en blogg åt dig tillsammans//Kram

    SvaraRadera
  10. Nu är det alla fina minnena ni får njuta av!!
    Så fin dag det blev i alla fall!
    Kram Eva

    SvaraRadera
  11. Vackra bilder, o en vacker dag! Skönt att ni fått det gjort nu! <3
    Kram Mia

    SvaraRadera
  12. Så fint och värdigt.
    Nu är det värsta gjort, "bara" resten kvar.

    Bra idé med gummisnodden :).

    Kram.

    SvaraRadera
  13. En fin dag och du var jättefin i kläderna. Vackra bilder och fin stämning verkar det ha varit. Glad att du har en dotter som du har så bra gemenskap med att hon snärtar sin mor när det behövs ;)
    Vet att det är allvar bakom men jag skrattade också!

    SvaraRadera
  14. Vilken fin urnsättning din far fick. Vackert. Flinar åt snärtet jag med. :)

    SvaraRadera
  15. Snärtet e verkligen ett bra verktyg . . . men f*n så ont jag har nu!

    Det enda som är kvar nu är . . . bouppteckningsresultatet :/ vilket kan dröja. Men som jag tidigare sagt - pengar e bara pengar. Det viktigaste är att pappa kommit i vigd jord. Resten e bara formalia hälsar en ickematerialist (även om jag gillar fina grejer - fint kan ju va gratis)

    SvaraRadera
  16. Snärtande döttrar e inte å leka med Lippe men jäkligt bra att ha ♥

    SvaraRadera
  17. Va skönt att det äntligen blev av.... nu kan du gå vidare med ditt liv <3. Snärten påminner mej om vad min samtalspartner sa till mej när jag mådde kass och down så skulle jag ta på mej en keps och då skulle alla veta och se hur det låg till med mej
    Kram Ewa

    SvaraRadera
  18. Va fin din blogg är, blir lite avunds sjuk faktisk. Skulle oxå vilja ha en, men har ingen bloggare hemma som vet hur det går till:)

    SvaraRadera
  19. Keps? En gummisnodd e mer effektiv. Jag lovar. Man påminns varje gång man tänker nåt taskigt eller tänker säga nåt dumt hur j*a ont den där snärten gör. Till slut blir man av med ovanan att tänka skittankar . . . hoppas jag. Snart kommer jag behöva snodden igen . . . Å risken är att det då kommer att uppstå blodvite pga för många snärtar.
    Kram <3

    SvaraRadera
  20. Jag tänker spontant på när min mamma gick bort för några år sedan. Hon hade bestämt sig för kremering och att hennes stoft skulle finnas i en minneslund på orten. Men eftersom hon gick bort sent på året, skulle inte stoftet hamna i minneslunden förrän nästföljande år sedan tjälen "gått" (i Boden, Norrbotten). Det var en konstig känsla och lite knäckande att mammas gravplats inte var tillgänglig under ca 6 månader. Inte kul alls :-((

    SvaraRadera
  21. Tack för din fina kommentar "Hälsofokus". Kan tyvärr inte kommentera och tacka direkt hos dig för när jag klickar på "dig" och kommer in där du skriver hittar jag inga kommentarsrutor. Inte på nån av bloggarna. Men stor kram och varmt tack för ditt besök ♥

    SvaraRadera