söndag 14 oktober 2012

Nä nu jävlar


När mina högsta önskningar handlar om att...

... kunna ta på mig strumpor/skor (utan att stöna och stånka)
... kunna stå upp och ta på mig byxor
... skala potatis & diska (utan att behöva sitta på en pall)
... dammsuga (utan x antal paus inkl vila 1 tim efteråt)
... gå en sväng på stan
... fixa ett tvättpass (utan att ligga däckad efteråt och halva nästa dag)
... klara normal veckostädning
... sitta med goda vänner på Quiz (utan att vara ett kronvrak dagen efter)
... promenera runt kvarteret
... vara riktigt glad (på riktigt)
... orka vara genuint social (utan stor ansträngning)
... kunna cykla
... putsa fönster
... rensa avlopp (och annat äckligt)

... då är det ta mig f*n riktigt illa!!!


18 kommentarer:

  1. Den som är frisk och stark har tusen önskningar - vi andra bara en!
    Kramar ♥

    SvaraRadera
  2. ja, visst är det så att man vill orka de vardagliga sysslorna. Jag är lite trött på mig just nu.... eller inte så lite heller. Men imorgon möte och få reda på behandlingsplan för mig. Idag jädrans i min låda vad det värker i axel och nacke. Blääääää Men ska försöka duscha och träffa en vän en stund på eftermiddagen. Men borde orka handla lite också, då min lillson kommer hem idag. Usch... hur hittar jag den orken. Ha en fin söndag kära vän. kram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är ju en sak att inte orka festa eller elitidrotta men att inte ens klara det mest basala... det kan knäcka vem som helst. Jag tycker det räcker med den pågående läkningen av min "utmattning". Kroppens "förfall" var liksom droppen. Å ingen diagnos eller förklaring vilket i sin tur kan ge behandling. Vart ska man ringa? Psyk eller ambulans och låta akuten avgöra??
      Kram ♥

      Radera
  3. Det är många som tar en frisk kropp för given. Jag tackar varje dag för att jag fortfarande har det.
    Ibland kan man inte förstår hur kropp och själv är sammanlänkade och hur de interagerar.

    Jag beundrar din inre styrka vännen och hur du ändå tar dig tid för andra. Jag hoppas att du har en skön söndag.

    Kram <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet inte om jag är så stark egentligen

      Radera
  4. Sänder dej stooora varma styrkekramar och tänker på dig.
    ♥☺♥JÄTTEVARMAKRAMAR♥☺♥

    SvaraRadera
  5. Du och ni andra vet att jag inte skriver såna här inlägg för att få medömkan. Men det är klart att kramarna värmer. Annars skulle jag ljuga.

    Man vet inte hur det är att vara frisk förrän man varit sjuk och ändå är jag inte riktigt, riktigt sjuk. Allvarligt sjuk alltså... Det finns alltid de som kämpar med värre saker.

    SvaraRadera
  6. Vilken dröm att en dag få vakna helt pigg och frisk utan krämpor. Drömma får man ju....Men vi får försöka göra det bästa av det och skicka varandra varma kramar och tankar. Jättekram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är tur vi har varandra.
      Helt "skadefri" kan man väl inte räkna med i "medelåldern" men det finns gränser som sagt...
      Kram ♥

      Radera
  7. Din Vallmoheader vill jag att du har kvar för den är vacker.
    Jag har i hela mitt långa liv känt mig frisk och stark men nu börjar även min kropp säga ifrån..
    Det är minsann inte roligt när allt är så motigt och jobbigt att genomföra.. Ta en dag i sänder och gör bara en enkel syssla varje dag så kanske du kommer ifatt dig.. Så tänker i alla fall jag numera..
    Kramen
    Maidi

    SvaraRadera
    Svar
    1. En sak i taget är jätteviktigt. För mig handlar det främst om att få veta varför jag har så ont... sen kan jag såsa vidare och ta det lugnt. Kram

      Radera
  8. Alltså, att ha ont är så fruktansvärt jobbigt! Jag har varit där och är där varje dag, jag med, fast det går i vågor. Har en gammal skada med invaliditet som följd, så jag veet! Hoppas du orkar kämpa på! Kul att Signe kommit, förresten... Jättefin!

    Kram
    Petronella

    SvaraRadera
  9. Jag verkligen förstår dig för jag är i samma båt. Jag klarar inte av nånting. Men jag skickar dig en styrkekram <3

    SvaraRadera