Kanske jag förstår varför...

Har funderat en del på varför jag helt plötsligt igår föll platt som en pannkaka i det där gatuhålet som gubbarna glömt att varna för?

Å varför skrev jag om det i bloggen? För att få bekräftelse och tycka-synd-om-kommentarer? Hoppas jag verkligen inte!!!

Eller... är jag ett stort ego som faktiskt söker bekräftelse hela tiden? Gör vi inte alla det - på olika sätt och i olika utsträckning? Visst är det väl skönt att få falla ibland och just då få höra hur bra man är (som flera av er skrivit).

Syftet med inlägget var i alla fall att få ur mig en känsla som var jättesvår att beskriva. Jag kände mig låg. Jag? Fattade inte. Jag har ju ångest och hjärtklappning... inte ska jag känna mig låg?!! Men jag gjorde det... och jag skrev om det. Tack vare det har jag idag fått distans till det jag skrev och har delvis förstått varför.

Jag är en levande människa av kött och blod. Det innebär att jag behöver beröring - fysiskt och mentalt. Fysiskt är det extremt fattigt - mentalt mycket rikt. Men hallå... jag tänker INTE ut å ragga upp en karl för att bli berörd. Det är INTE så jag menar. Vill ingen ha... inte nu. Men jag vet hur viktigt det är med beröring, så jag tänkte att det måste helt enkelt handla om det.

Man upptäckte en gång på ett rumänskt barnhem att det barn som råkade ligga i sängen precis innanför dörren aldrig dog (barnen kom och gick så det var ju inte samma barn hela tiden). Men just det barnet fick alltid en liten klapp av sköterskan... både när hon kom in i rummet och när hon lämnade det. Alltså - BERÖRING GER LIV!

Att bara få beröring så där på beställning är ju inte världens lättaste... det fattar till och med jag. Men jag har i alla fall förstått att det är EN av anledningarna till att jag känner som jag gör ibland. Och det är skönt. Att veta! Varför jag har ångest vet jag inte... och det är jobbigt.

Men... för att (kanske) råda bot på viss ensamhet och närhetsbehov ska jag i eftermiddag besöka djurskyddet i Västervik och se om där finns nåt katt som väljer mig. För så är det... katten väljer mig... och det blir INGEN unge, utan helst en stor kattherre som är lugn och gosig. Den där Eros jag sett på hemsidan var tingad, men dom hade andra sa damen som ringde upp mig. Så... idag ska jag dit och se om jag blir utvald eller inte.