Jag älskar att skriva, texta och dikta. Mamma har många gånger sagt att jag borde jobba med nåt av detta. Men nej . . . jag vill ha det som hobby. Precis som mitt fotograferande. Allt detta är passioner i mitt liv. Men nu när jag får drömma fritt, tack vare bloggutmaningen hos
så får det bli drömmen om att någon en dag upptäcker ett av mina foton. Kanske ger mig ett uppdrag som i sin tur kanske ger en liten extra slant i börsen som i sin tur kanske ger mig möjligheten att köpa en liten billig bil. Då kan jag nämligen fara ut i naturen och fota ännu mer. Tänk att få uppleva den drömmen. Det vore häftigt.
(Min absolut högsta dröm kan jag inte skriva om här, för jag skulle då bli tvungen att länka till en sång, och skulle jag göra det skulle "någon" bli väldigt arg på mig. Men den drömmen handlar om att "någon" skulle vilja använda sin talang att sjunga).
så får det bli drömmen om att någon en dag upptäcker ett av mina foton. Kanske ger mig ett uppdrag som i sin tur kanske ger en liten extra slant i börsen som i sin tur kanske ger mig möjligheten att köpa en liten billig bil. Då kan jag nämligen fara ut i naturen och fota ännu mer. Tänk att få uppleva den drömmen. Det vore häftigt.
(Min absolut högsta dröm kan jag inte skriva om här, för jag skulle då bli tvungen att länka till en sång, och skulle jag göra det skulle "någon" bli väldigt arg på mig. Men den drömmen handlar om att "någon" skulle vilja använda sin talang att sjunga).
Jag kan naturligtvis inte låta bli att ge er ett litet bidrag där jag gjort ett tappert försök
att få till ett fotocollage av min hemstad
Jag kan heller inte låta bli ett bjuda på foton av inköp jag gjort hos en alldeles speciell webbutik som dessutom råkar sponsra den här bloggutmaningen
 |
| Tavla med texten "Själar säger aldrig farväl" från www,kreativinsikt.jetshop.se |
 |
| Smycket "Livskraft" . . . också från härliga www.kreativinsikt.jetshop.se |
snyggt bruden - du är talangfull ♥
SvaraRaderadu skulle kunna fota för vykort...
varför inte.
smycket i like :)
tror jag vet vad/vem du menar med sången...
hi hi hi...
ha en magisk söndag hulda-bruttan hälsar the jeanettish girl//
Du har rätt angående sångfågeln :))
SvaraRaderaNu måste jag äta nåt (igen). Har varit uppe sen 7 å jag e fikasugen. Vad händer då? Jo... jag har BARA skorpor hemma :(
Drömmar... vad vore vi utan dem? Du var verkligen snabb på utmaningen, så roligt! Får se om jag får ihop några rader också, så småningom... :)
SvaraRaderaJust nu drar det från alla håll, vilket kanske alltid varit ett hinder för mig för att nå drömmarna.
I vart fall, du har stor talang... på många områden. Jag håller tummarna för din dröm och för dig. Personer som du behövs! På alla områden.
En varm kram!
Jag är så glad för dig Ailas och alla andra härliga, varma, omtänksamma tjejer som blivit mina bloggvänner. Jag känner en gemenskap som gör att vi har förmåga att stötta varandra men även uppmuntra och glädja varandra. Tror det är få förunnat... så vi är lyckligt lottade.
SvaraRaderaIgår hade jag sååå många planer för idag. Så idag.... platt fall! Ångesten tar stryptag på mig och jag har ingen som helst inspiration för att ta mig utanför dörren. Avbokade t.om. tvättiden. Vill jag för mycket kanske? Ställer för stora krav på mig själv? Antagligen är det den bittra sanningen. Men då är det bara att smyga in på din eller nån annans blogg så känns det lite lättare. Just nu känns det bara som om jag blivit upphängd och nedsläppt... utan skyddsnät. Varmaste kramarna till dig ♥
Sv: Ofta tror jag att det är precis det: Man VILL för mycket... och allt man vill verkar så svårt. För man vet precis... och så ändå inte! Jag känner igen mig på pricken, du är inte ensam.
SvaraRaderaVid sådana stunder ska man nog göra precis det du gör nu, dvs ingenting! Vi måste rensa huvudet ibland eller åtminstone vädra rejält för att den friska luften ska kunna få fäste. Du anar inte så många sådana dagar jag har! Jag har till och med kommit så långt att jag inte ens får dåligt samvete längre och det är gudomligt. Vi vill så otroligt mycket och ändå är vi så små. Men, tillsammans är vi att räkna med...icke sant? För även om vi sackar ibland, vi kommer alltid igen!
En hel krans av sympatikramar till dig, ur hjärtat!
You made my day Ailas. Nu skiter jag i alla idag. Kokar kaffe, äter sockerkaka, tar ett bloss på min blåsiga balkong och sen intar jag soffläge för nån gammal TV-repris. Vill jag gå ut sen så gör jag... vill jag inte... så hoppar jag det! Jag är så van vid de här dagarna att jag inte borde bli förvånad... men varje gång de kommer blir jag ledsen. Jag vill ju va levnadsglad och positiv och upptäcka världen (i min nära omgivning) och inte sitta här hemma och bryta ihop. Men du har rätt... lite paus å sen e man på G igen... till nästa "anfall"//Kram ♥
SvaraRaderaKramar till dig Hulda. Det är jobbigt när livets skörhet blir för påtaglig. Då brukar ångesten gripa tag. Jag tror personligen att konstnärliga människor oftare har det så. Det är priset för den konstnärliga känsligheten. Och jag visste väl det, du vill skriva och fotografera. Och du har verkligen förmågan. Det ska bli spännande att följa dig. Jag brukar sätta små delmål så minskar oro och det ska finnas plats att få ha ångest. Ur den kan födas ny inspiration tror jag. Och jag är väldigt glad att jag lärt känna dig så här Helen. Du verkar vara en väldigt omtänksam person. Var lika omtänksam mot dig själv. Det är du verkligen värd. Önskar dig innerligen en riktigt bra dag så hörs vi igen. Stor kram
SvaraRaderaElisabeth: Det är just det som ligger i fokus nu (enligt min psykolog) att vara snäll mot mig själv och sätta mig själv i första rummet. Inte så lätt gjort. Jag vet inte riktigt hur man gör utan behöver träning, men så är det ju med allt man inte kan. Kramen återgäldas från mitt hjärta... det vet du!
SvaraRaderaSv. Tack, det fina med oss människor är att vi både bär och faller... och jag tror att vi behöver båda. Det är vid tillfällen när vi tvivlar som vi behöver varandra. Både dalen och toppen har sin tjusning och vägen uppför som nedför berikar oss. För hade vi enbart svävat på toppen, hade vi antagligen inte haft vett att uppskatta det.
SvaraRaderaJag vet att du snart klättrar uppför, med seende ögon och med de andra sinnena vidöppna för alla intryck.
Vi ses där på stigen, vi ler mot varandra, vi lever!
Jag ska strax träffa ett charmtroll på 1,5 år, hon ger mig nya krafter.
Vila dig i form, hörs snart... Kraaaaam!
Vila och egentid är receptet idag och nåt dåligt samvete har jag INTE. Tack tjejer ♥ Ni vet vart jag fanns när NI faller ♥
SvaraRaderahåll ut, vila i skitdagen!
SvaraRaderaden är iaf borta i morgon.
tillåt dig själv att må apa, sjunk en stund och låt det bero. jag försöker acceptera att en dag är skit och brukar inte göra något åt den. sen kommer nya tider. framför allt en ny dag i morgon.
vila, ät, sov, glo på tv. whatever...
vi finns kvar ♥
Sköna Bön(a) - ditt ord är min lag ♥
SvaraRaderaNu intar jag soffläge
Fotodrömmen delar jag med dig. Det vore helt underbart att få fota "på riktigt".
SvaraRaderaVem vet - snart kanske vi blir upptäckta båda två. Om vi bara önskar det tillräckligt mycket så MÅSTE det ju bara bli så ♥
SvaraRaderaHej goa Helén. Nu har jag länkat till dig.Kramar
SvaraRaderaElisabeth
Kram till dig fina Elisabeth ♥
SvaraRadera