2011
Jag önskar att det blir ett bra år med övervägande positiva förändringar. För att det ska bli så hänger det ju på att jag medverkar... eller hur. Det går alltså inte att fortsätta leva i förnekelse och tro att det som inte märks inte finns... för det gör det... å jag måste bli bättre på att lära med leva med det. På gott och ont.
Lära mig leva med jävla skitfobier och annat som jag bara måste ta mig igenom. Det finns ju alltid dom som har det värre (även om man står sig själv närmast när det gäller).
Så... "Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden"
hum, börjar bli många kort till det nu..
SvaraRaderaJa ucsh denna j*vla fobin, samtidigt kan jag ibland gråta för jag är så mesig när man är ute och går tex på kyrkogården och ser barngravar, vad är då en magsjuka?
Så är det... men... man ÄR sig själv närmast!
SvaraRaderaDet är verkligen den ultimata utmaningen. Att välja ett liv utan rädslor och oro för allt möjligt som mest sannolikt ändå aldrig kommer att hända. Man får ta en dag och ett steg i taget. I höstas klarade jag av att slå ihjäl en spindel. Det levde jag länge på!
SvaraRaderaJust det Mia... det är de SMÅ stegen som är enorma kliv för oss
SvaraRadera